Familjeframgångar i Masters

Av Joakim Åström
I Bildspel
9 februari 2020
0 kommentarer

Den största internationella tävlingen på svensk mark, Swedish Masters, spelades i år i för första gången i Umeå. Spellokal var samma lokal som på SM i våras, FIKA i Kulturhuset Väven.

Tävlingen lockade något färre utländska toppnamn än på senare tid även om några stjärnor var på plats, så som trefaldige Mastersvinnaren Yanis Galuzo samt Roni Nuttunens baneman från senaste VM, Sandis Kristaps Lagzdins. Även ett antal unga lovande juniorer från Lettland deltog och totalt var det representanter från nio olika länder närvarande.

Spelet inleddes med 4 kvalgrupper där de åtta bästa i varje grupp gick vidare till finalgrupp. Kvalspelet innehöll inga riktiga skrällar även om det var några tighta streckstrider.

Efter lunch väntade en riktigt mastig finalgrupp med 32 deltagare samt även en stor placeringsgrupp för de spelare som inte tagit sig vidare.

Noterbart från finalgruppen var att familjen Nilsson gick mycket bra där pappa Henrik spelade till sig en fin 13:e plats och talangfulle sonen Eddie nådde en meriterande 24:e plats. Även nestorn Lars-Erik Svensson gjorde en mycket stark turnering men missade just precis slutspel.

När krutröken lagt sig visade det sig att sju svenskar tagit sig till slutspel och väl i slutspelet fortsatte de svenska framgångarna. Fyra svenskar tog sig vidare till kvartsfinal. Björn Svedman genom att besegra unge klubbkamraten Olof Blume med 4-1 i matcher. Oscar Henriksson efter en stabil 4-0 seger mot Kirill Storchak. Peter Östlund efter 4-0 mot Matiss Jakseboga. Lars Henriksson efter 4-1 mot starka tjecken Filip Hamacek. Avslutningsvis visade Lars Fridell att rutin är viktigt då han slog ut unge talangen Rolands Riekstins med 4-3 i matcher.

I kvartsfinalerna blev det klara 4-0 segrar i tre av fyra matchserier där Lasse H avfärdade gruppsegraren Petrus Miettinen, Östlund vann svenskmötet mot Svedman och där det tog stopp för Fridell mot Sandis Kristaps Lagzdins.

Den sista kvartsfinalen blev desto tightare med gigantmötet mellan Oscar Henriksson och Yanis Galuzo. Oscar tog ledningen med 2-0 i matcher men Yanis gick sedan upp till 2-2 efter att ha vunnit match 4 i sudden. Sedan tog de var sin seger vilket gjorde att det hela avgjordes i en sjunde match där Oscar spelade mycket stabilt och kom tillbaka och visade på styrka efter att ha förlorat match 6 med hela 0-8

En av semifinalerna blev helsvensk där Oscar gjorde processen hyfsat kort med Östlund och vann med 4-1 i matcher.  Den andra semifinalen blev det dock rejält jämt där pappa Henriksson tillslut slog ut Lagzdins efter 3-1 i sjunde avgörande matchen.

Finalfokus

Finalen skulle alltså bli en familjeuppgörelse mellan far och son Henriksson. Det blev ett riktigt ställningskrig där Lasses försvar ställdes mot Oscars anfall och där tillslut försvaret gick vinnande ur striden efter att ha vunnit den sjunde avgörande matchen med 1-0. Mycket starkt av pappa Lars Henriksson att ta hem hela turneringen efter att enligt utsago egentligen lagt av och inte spelat någon turnering på hela säsongen. Noterbart är att Lasse gick segrande ur finalens matchserie efter att ha gjort 8 mål under ordinarie tid på sju matcher. Varför göra mer mål än vad som krävs?

I matchen om tredje pris visade Östlund att han återigen hittat igen den dragning han tappade i samband med att den nya pucken introducerades och tog hem bronset vilket gjorde att alla medaljer hamnade i svenska händer vilket inte hänt i Swedish Masters sedan 2001.

B-slutspelet togs hem av Joakim Åström efter 3-0 i matcher mot Sissie Wikström i finalen.   

Topp fyra

Lämna ett svar