Hans imponerade i Stockholm Open

Av Jimmy Mårdell
i Bildspel
20 november 2016
3 kommentarer

Sverige vann helgens finnkamp efter att Hans Österman i tur och ordning besegrat Jan Pelkonen och Kevin Eriksson i semifinal och final i Stockholm Open. Oscar Henriksson var en utstuds ifrån att slå Kevin i sin semifinal, men föll i sjunde avgörande.

Säsongens tredje GP-tävling Stockholm Open hade en internationell prägel då den fått World Tour status. Totalt kom 68 spelare till start, från 6 olika länder. Favoriter var på förhand var de två starka finländare Jan Pelkonen och Kevin Eriksson som satsat hårt på bordshockey de senaste åren och gått mycket framåt. Från svenskt håll låg de största förhoppningarna på EM-trean Hans Österman och Delsbo Open-vinnaren Oscar Henriksson. Det fanns dock frågetecken på formen för framförallt Hans efter en tveksam insats i Delsbo. Men det skulle visa sig bli just dessa fyra som gjorde upp om medaljplatserna – mer om det senare.

En av fyra kvalgrupper.

Susanne Pössl (FC Europe Juniors) och Annika Persson (3Tuna Bordshockey) i en av förmiddagens fyra kvalgrupper.

Turneringen spelades på klassisk bordshockeymark – Folkets Hus i Årsta. Här avgjordes nämligen SM 1999 som vanns av… ja, ni kan säkert gissa det – Hans Österman. Lokalen visade sig dock inte vara idealisk för en bordshockeyturnering, då den dunkla och ojämna belysningen kastade långa skuggor på flera av spelen. Situationen förbättrades något efter att några dörrar dyrkades upp och mer dagsljus kunde strömma in i lokalen.

Hårda kvalgrupper

Innan lunch spelades fyra jämnstarka kvalgrupper med 17 spelare i varje. Då startfältet var starkare än på en vanlig GP-tävling och endast 7 spelare i varje grupp gick vidare till finalgrupp stod det klart redan innan att här skulle favoriter kunna ryka. Så blev det också. En av de som missade finalgruppen och hamnade i placeringsgrupp var forne SM-vinnaren Lars Fridell, vilket nog inte hänt på mången år och dar. Även Jimmy Mårdell var riktig illa ute men lyckades avancera efter att ha avslutat starkt och haft lite flyt i övriga resultat på slutet.

I finalgruppen radade favoriterna tidigt upp sig i toppen av tabellen, medan det tätnade ordentligt kring slutspelsstrecket. En bra bit in under eftermiddagen låg mer än halva finalfältet inom några poäng från den magiska 16:e-platsen. Flera rutinerade svenskar som sällan missar slutspel i GP-tävlingar fick se sig göra just detta denna gång (bl a Peter Östlund, Marcus Andersson och Jimmy Mårdell), medan andra överraskade positivt och placerade sig långt över sin seedning i finalgruppen (Martin Lundén, Fredrik Hansson, Henric Andersson).

Slutspel

Första slutspelsomgången blev relativt skrällfri. Markus Nilsson, som kom fyra i finalgruppen, förlorade dock lite oväntat mot Juho Rautio från Finland. ”Jag var inte tillräckligt bra och hans dragningar var ovanligt bra”, kommenterade Markus förlusten. Markus som tillsammans med klubbkamraten Fredric Axelsson dragit det tunga arrangörslasset, kan ändå vara nöjd med dagen då turneringen flöt på bra.

VM-kvalledaren Joakim Lundin hade inte heller en av sina bättre dagar; en mindre lyckad insats i gruppspelet gjorde att han åkte på SM tvåan Carl Bindekrans direkt i slutspel och förlorade: ”Han var liten mer sugen på att vinna. Han var lite bättre i alla matcher, inget att säga om”. Joakim behåller dock ledningen i VM-kvalet.

Både Hans Österman och Oscar Henriksson fick en enkel resa fram till semifinalerna: Hans via Emil Larsson (4-1) och Martin Lundén (4-0) och Oscar vann mot Fredrik Hansson (4-0) och Juho Rautio (4-0).

Kevin Eriksson fick möta Carl Bindekrans i sin kvartsfinal. Efter två vinster såg det ut som att Kalle fått koll på Kevin och var på väg mot en säker seger i match tre. Men några skitmål och en sen kvittering senare kunde Kevin vända matchen och vinna serien. ”Den matchen var min chans. Mitt vanliga spel kan han, men jag har en idé till nästa gång….” filosoferar Kalle efter matchen, som kan trösta sig med att kvartsfinalplatsen gav viktiga VM-kvalpoäng.

Publiken bjöds på en riktig holmgång i den sista kvartsfinalen mellan Jan Pelkonen och Anders Ekestubbe. Pelkonen var klart favorit, men Anders aviga spelstil har satt myror i huvudet på världsspelare många gånger förr. Matchserien svängde fram och tillbaka då spelarna vann varannan match. Pelkonen visade sig dock vara strået vassare i den sista matchen, men avslöjade efteråt att han var nervös inför den sjunde matchen: ”It wasn’t fun anymore…”

Heta känslor i semifinalerna

Semifinal mellan Hans Österman och Jan Pelkonen. Hans förlorade den första matchen men bytte sedan taktik: bort med den vanliga lillstövel/bakisrepertoaren och in med nacka och gubbspjass. Det gav resultat. En sen och snygg kvittering av Hans (VB spelar runt längst sargen bakom eget mål till HY som skjuter i mål) gjorde att Pelkonen hamnade ur gängorna. Jan protesterade mot att det inte gått tre sekunder, trots att det var uppenbart att så var fallet. En snabb videogranskning gav Hans rätt och suddenvinsten kom inte överraskadande. Resten av serien präglades av heta känslor som fortsatte efter matchserien, som Hans vann enkelt. ”Han förlorade på att vara osportslig, det tänder mig” kommenterar Hans matchen. ”Jag bytte försvar och täckte med högerbacken väldigt högt mot hans vänsterytter. Han verkar inte ha lärt sig hur han ska komma igenom det.”

En helt annan matchbild präglade semifinalen mellan Oscar Henriksson och Kevin Eriksson. Full fart från första början och hög nivå på spelet. Kevin lyckades inte stoppa Oscars fantastiska inspel från vänsteryttern, och Oscar borde kanske ha avgjort på dragningarna. Men Kevin lyckades utjämna genom att vara först på många lösa puckar och fick några skitmål fler än Oscar. Det avgjorde serien och symptomatiskt även den sjunde avgörande matchen, där Oscar hade en utstuds vid ställningen 2-2. Surt för Oscar, som gjorde en väldigt bra matchserie.

Final mellan Hans Österman och Kevin Eriksson.

Final mellan Hans Österman och Kevin Eriksson.

Final således mellan Hans Österman och Kevin Eriksson. Hans återgick till sitt vanliga spel, lyckades stänga ner Kevin och fick matchen dit han ville. En nyckelmatch var den fjärde där Hans gick upp till en 2-0 ledning. På 30 sekunder lyckades sen Kevin göra tre mål utan att Hans fått låna pucken. Hans visade prov på starkt psyke och återtog kommandot med några skyfflar i första och matchen vände igen. Det stod då 3-1 till Hans i matcher och de flesta som tittade på trodde nog att det var avgjort. Men man kan aldrig ta något för givet mot Kevin, och det gick ändå till en sjunde avgörande match. Det blev en riktig grismatch där Hans visade prov på enorm segervilja och vann på några skitmål efter att ha varit snabbast på flera lösa puckar, något som annars brukar vara Kevins styrka. Starkt!

Hans var förstås mycket glad efter segern, speciellt efter debaklet i Delsbo. ”Det här var viktiga VM-kvalpoäng för mig. Jag såg framför mig att missa VM, eftersom jag inte kommer spela så många turneringar i år.”

Nästa större tävling på svensk mark är Swedish Masters i Malmö den 11 februari, också det en World Tour tävling. För den som inte orkar vänta så länge på nästa nationella tävling så kanske någon av de fem TT-tävlingar som spelas innan dess vara av intresse; se tävlingskalendern för mer info.

Slutplaceringar
Världsrankingpoäng utdelade (extern länk)
Tabeller och matchresultat (extern länk)
Aktuell ställning i VM-kvalet
Matchfilmer från semifinalerna och finalen (extern länk)

3 kommentarer till “Hans imponerade i Stockholm Open”

  1. Profilbild på Eric Norén Eric Norén skriver:

    Bra jobbat Hans! Även starkt att få till ett VM-brons efter senaste EM :)

  2. Profilbild på Jimmy Mårdell Jimmy Mårdell skriver:

    Haha oops, har ändra till EM-brons :)

  3. Profilbild på Martin Lundén Martin Lundén skriver:

    trevlig läsning. bra sammanfattat Jimmy!

Kommentera