På SBHFs årsmöte i maj visade sig att det finns en fråga som kan mäta sig med lopp-debatten. De spelar båda stor roll för bordshockeyn, och är dessutom lika svåra att lösa. Jag åsyftar frågan om utländskt deltagande i SM.

Och det är bara att konstatera att det endast finns en anledning att stänga ute alla icke-svenskar - för att förhindra en utländsk svensk mästare. I sig ett väldigt starkt argument, men det måste kunna väga upp de förluster som ett begränsat SM skulle innebära.

Det har framförts tankar om att det vore otaktiskt att stänga ute bland annat finnarna och norrmännen nu, när antalet startande deltagare i och med förra SM för första gången landade under 100-strecket, och att vi måste låta alla möjliga vägar vara öppna för ett ökat deltagarantal. Att 1999 låta finlandsfärjan och osloflyget vara sådana vägar medförde för deltagarantalet en nettoökning som stannade på 20 personer efter att den berusade delen av finska truppen stängts av. 20 deltagare ersätter vi ganska lätt genom att använda energin som arrangörerna normalt lägger ner på alkoholjakt till en extra satsning på reklam och marknadsföring. Jag vågar redan nu hävda att den negativa trenden kommer att brytas i och med nästa svenska mästerskap. Rekordsiffran 500 lär vi inte komma upp i, kanske inte heller spekulationernas 200 deltagare, men jag kan inte se hur ett SM som spelas i ett Globen fullt av andra arrangemang kan locka färre folk än en tävling som flyttades en vecka i tiden med kort varsel, som var fallet 1999. Vi behöver alltså inte hjälp utifrån för att få ihop en stor tävling.

Alkoholen är inte en anledning att förbjuda finnarna, vilka ju faktiskt i grund och botten är största orsaken till förbudsförslaget. Onyktra spelare och alkohol i lokalen ÄR inte tillåtet, och det vet Kokko och hans hejdukar om. I och med att de fulla finnarna redan är uteslutna från ett deltagande i SM, faller detta argumentet platt till marken.

Sanningen att säga, så är det de utlänningar som hotar de svenska medaljerna som är orsaken till det aktuella förslaget. De svenska juniorerna har de senaste åren fått se sig utslagna av finnar i SM-slutspelet, och i damklassen dominerar faktiskt finskorna, även om vi fick ett svenskt guld hösten 1999. Visserligen har nog de svenska juniorerna snart chans att ta tillbaka tronen, samtidigt som dam-SM nästan skulle försvinna med finnarna, men jag tror ändå på ett förbud.

Mötts för sista gången i SM-final?

Då gör vi helt enkelt så, att vi förbjuder utlänningar i dam- och junior-SM, och väntar med att stänga Öppna SM tills Iso-Tryykkäri, Lie & co börjar nosa på semifinalplatserna. Inte. Ett eventuellt förbud ska gälla samtliga klasser, och tills vidare. Ett alternativ skulle vara att låta hela världen få spela fram till play-off i varje klass, men där sätta ett streck för "barbarerna". Dock tror jag att detta "se men inte röra"-system i praktiken skulle bli likvärdigt ett förbud, eftersom till exempel finnarna som har ett eget mästerskap lika stort som svenska motsvarigheten, skulle dra sig för att korsa Östersjön bara för att vara tvungna att stanna på mållinjen.

Norrmännen har ett eget mästerskap där svenskarna inte får vara med. Likaså är svenskarna ovälkomna besökare på finska mästerskapen. Varför skulle vi då vara så snälla och låta dem åka snålskjuts i vår bordshockeyturneringarnas Rolls Royce? Kanske helt enkelt för att den utan dem "bara" skulle vara en ganska välvårdad Bentley - snudd på lika prestigefull, men utan det lilla extra. Inte för att det är utlänningarna i sig som gör SM till det lilla extra, utan för att tävlingen som är öppen för alla verkligen är årets största bordshockeyhändelse, då bordshockeyspelare från världens (nåja, numera Nordens) alla hörn alla samlas under en helg. Juleaften för bordshockeyspelare, menar den norska elitspelaren Espen Selbæk, när han i en artikel på Trondheim BHKs hemsida skriver om SM:

"Det er denne turneringen som har mest prestisje. Og det er denne turneringen ingen vil gå glipp av, uansett nasjon! [---] Her møter man spillere fra alle nivå, fra alle land som kan kalle seg bordhockeynasjoner. Hele tiden nye spillere! Hele tiden nye spillestiler å forholde seg til! Stadig vekk nye triks!"

Och visst fyller SM en stor och oersättlig roll som Tävlingen med stort T, men det är kanske ändå dags att till slut ta steget och göra om den till ett blågult spektakel.

Vi har efter 18 svenska bordshockeymästerskap lyckats inspirera både Norge och Finland till att bli välutvecklade bordshockeyländer, och borde nu kunna förklara dem myndiga och fullärda. Så låt oss släppa ut våra nordiska grannar för att bordshockeyfrälsa folk i alla stuer på fjellet och varje sauna i skogen, medan vi stänger in oss i den snart traditionsrika bordshockeyarenan Globen och spelar Sveriges största, mest prestigefyllda och alldeles egna bordshockeytävling.